Att det ska vara så förbannat svårt ät äta nu! Jag förstår inte. Bestämde mig igår för att börja trotsa ätstörningsmonstret och lagade ordentlig men nyttig mat. Det kändes bra en stund, sen kom ångesten mer och mer. Då bestämde jag med för att gå emot ännu en gång, med chips. Mycket dumt. Magknip, illamående och ångest på det. Tur att Gustaf var hos med, det gjorde det mer uthärdligt.
Idag började matångesten direkt efter frukosten, jag lyckades övertala mig att två mackor är faktiskt inte farligt. Inte ett dug. Sen kom trotsjohanna fram igen och köpte en semla i skolan. Men då blev känslorna så starka att jag knappt kunde koncentrera mig under resten av dagen. Magen svullnade och jag mådde grymt illa. Mår fortfarande illa, men lyckades dämpa det med två skorpor. Egentligen vill jag ut och ta en långpromenad, men den friska sidan vet att det bara blir värre Om jag gör det när jag mår så här. Så jag kämpar för att stanna kvar inne, trots att jag inte kan kontrolera att mina ben hoppar upp och ner. Jag tänker inte hamna i den här skiten igen! Jag vet att jag inte mådde bättre när jag vägde alldeless för lite. Jag ska nog satsa på att äta nyttig men bra mat, istället för onyttiga saker. Även fixa fler mindfullness skivor att lyssna på när det blir för jobbigt.