Lipsill och benhinna.

Vaknade imorse av att jag grät och kunde inte sluta. Lyckas till slut få kontroll på det och går upp och käkar frukost. Får ett livstecken av Gustaf, ringer honom, sätter mig på cykeln och knackar på. Skönt med närhet när man är ledsen. Sen cyklar vi och handlar, spelar kort och bara umgås. Toppenskön dag. Kom hem från träning för en stund sen. Börjar märka att kroppen orkar mer nu. Synd bara att benhinnorna krånglar. Snart kommer mamma, vi ska käka middag. Sen blir det mor-dotterslapp!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
bloglovin
RSS 2.0