Schizoaffektivt syndrom är en psykiatrisk diagnos på en neurobiologisk sjukdom. Den beskriver ett tillstånd som både har symtom på humörsvängningar och schizofreni. En person kan vara i ett psykotiskt tillstånd eller ha en försämring av verklighetsuppfattningen, för det mesta i form av hörselhallucinationer, paranoida eller märkliga vanföreställningar. Det kan också innebära oorganiserat tal och tänkande, tillsammans men vaga maniska och/eller mixade depressiva episoder i samband med avsevärd social eller yrkesmässig dysfunktion. Det finns två typer av schizoaffektiv sjukdom: den bipolära varianten och den depressiva varianten.
Schizoaffektiv sjukdom är en psykisk sjukdom som karaktäriseras av humörsvängningar och psykos. Psykos består av vanföreställningar och/eller hallucinationer. Personer med sjukdomen upplever psykotiska symtom i samband med (men oftast efter) deras depressiva, blandade eller maniska episoder.
Den depressiva typen innebär att störningen omfattar enbart allvarlig depression.

Nedan följer kriterierna för en diagnos av schizoaffektiv sjukdom enligt DSM-IV:
A. Två (eller fler) av följande symtom förekommer under en period av en månad:

-Vanföreställningar
-Hallucinationer
-osammanhängande tal
-kraftigt desorganiserat eller katatonskt beteende
-negativa symtom ( till exempel känslolöshet eller irrationellt tänkande)

OCH att det vid något tillfälle är antingen en:

-allvarlig depressiv episod
-manisk episod
-mixad episod

B. Under en och samma sjukdomsperiod har personen haft vanföreställningar eller hallucinationer under minst två veckors tid utan framträdande humörsvängningar.
C. Under hela den aktiva och resterande sjukdomsperioden har personen symtom som motsvarar kriterier för humörsvängningar.
D. Störningarna är inte orsakade av en direkt fysiologisk effekt av t.ex. en medicin eller narkotikamissbruk eller av en fysisk åkomma.



De diagnoskriterier jag uppfyller är vanföreställningar (förföljelse- och iakttagskäslor) och hallucinationer (ser skuggor i pereferin) och att jag imellanåt blir deprimerad väldigt snabbt. Det är inte ofta jag har depression och vanföreställningar/hallucinationer samtidigt utan det sistnämnda kommer oftast när jag mår bättre. När jag var yngre gick jag helt in i vanföreställningarna och hallucinationerna, men nu har jag tack vare behandling lärt mig vad som är på "riktigt" och vad som inte är det. Jag blir numera inte heller rädd någon längre tid för det jag upplever. Jag har också lärt mig att mina depressioner går över lika snabbt som de kommer, vilket gör det mycket lättare för mig att hantera genom att just veta att det går över.