Gamla svarta pärmar tar mig tillbaks och jag skäms för ord som feber, nattvard, ord som jag inte kan förstå men kan känna. Ord är ord men inget mer, växer upp där bredvid dig men rör inte hjärtat.

Försöker lära mig att våga göra fel, att inte sitta med suddgummit i högsta hugg. Så de senaste dagarna har jag slapptecknat med fineliners.