Ja. Nu vet jag varför jag mår som jag mår. Det är BARA på grund av att läkaren sa till mig att trappa ut medicinen (paroxetin) alldeles för snabbt. Kollade runt i olika forum och på fass i går kväll och blev pissed off rent ut sagt. Hur kan man säga till en patient att trappa ner på två veckor när det rekomenderas att trappa ut låååångsamt, gärna två månader för att slippa alla dessa biverkningar. Här är iallafall det jag hittade igår:

http://www.oberoende.info/rfhlups/forum/viewtopic.php?t=358 :

Detta är på väg att gå fullständigt åt h-e, rent ut sagt! Jag känner igen tecknen, de hysteriska skratten och gråten och yrseln. Kan bara råda dig till att omdedelbart sätta in medicinen igen, annars kommer du inte att kunna stå på benen om en vecka och i värsta fall inte på mycket länge därefter. Att ge ett nedtrappningsschema som det du fick av din psykiater borde vara straffbart. Visst finns det folk med mycket milda reaktioner som mår bra igen efter några veckor men det finns lika många som inte ens är bra efter tre år och varför riskera något dylikt? man kan bli mycket, mycket sjuk och det inskränker sig inte till yrsel och ångest utan också neurologiska skador, endokrina rubbningar, rejäla skador på hud och slemhinnor, lungor mm mm.

Ta din medicin igen innan det blir för sent - går utsättningsproblemen för långt med SSRI kan nämligen det paradoxala inträffa att det inte går att sätta in det igen utan att man får ännu värre problem. Backa tillbaka omedelbart och till så hög dos att alla problem försvinner, och gör sedan en mycket, mycket långsam nedtrappning, HÖGST tio procent av dosen ska tas bort i varje steg för den som får besvär av utsättningen och dosreduktioner ska aldrig göras med tätare intervall än en månad eftersom vissa reaktioner kan dyka upp veckor efter sänkning. Det finns heller inga mallar som fungerar för alla, vissa kan trappa i större steg och oftare, andra kan inte ta bort mer än högst ett milligram per månad.

På www.fass.se står det såhär (Det fetmarkerade har jag lyckats drabbas av):

Utsättningssymtom vid avbrytande av behandling med paroxetin
Vanliga: Yrsel, känselstörningar, sömnstörningar, ångest, huvudvärk.
Mindre vanliga: Agitation, illamående, tremor (skakningar), konfusion, svettningar, emotionell instabilitet, synstörningar, palpitationer (bultande hjärta), diarré, irritabilitet.
känsla av elektriska stötar och tinnitus.
I allmänhet är dessa symtom övergående och upphör vanligtvis inom 2 veckor, även om de hos vissa individer kan vara förlängda (2-3 månader eller mer). Det är därför tillrådligt att paroxetin trappas ut gradvis under en period av flera veckor eller månader när behandlingen avslutas, beroende på patientens behov.


Visst låter det helt fantastiskt kul? Oroliga mamma har ringt runt, igår kväll ringde hon till psyk men läkaren där hade inget vettigt att komma med. Idag ringde hon bort till dbtn, de sa att om jag mår så här dåligt ska jag börja med halva dosen igen. Så imorgon är det jag som sätter in 10mg till mig själv. Hoppas symtomen försvinner då... För imorgon börjar jobbet dra igång så smått och om det ska vara så här kommer jag inte orka jobba. Jaja, även läkare kan göra misstag. Fucking hell.